Fia

Imorse vaknade jag med en riktigt konstigt känsla. 

"Om mindre än 24 timmar sitter jag på flygplatsen i Danmark och väntar på flyget som ska ta mig flera hundra mil härifrån, till mitt nya hus, nya "liv", nya äventyr, nya vänner...Om mindre än 24 timmar!!!"

Det känns som när man var liten och satt och väntade på julafton...plötsligt var det dan före dopparedan! Bara sådär. Och när man sen gick och la sig visste man att så fort man vaknade var det dags. Då var det dags för den stora dagen som man så länge längtat efter. 

Precis så är det nu. Hela dagen idag kommer antagligen kännas helt skum med förberedelser, packa ner det sista, köpa de sista grejerna och sen stänga väskan och ställa den i hallen. kväll kommer jag gå och lägga mig och ställa klockan på tidigt, tidigt och när jag vaknar....då är det dags. Då är det den stora dagen som jag så länge väntat på och som jag så länge varit nervös över.