HBG
Hemma från Tälje.
Det känns skönt. Nu är man med om allt igen, inte isolerad 52 mil hemmifrån.
Kom hem igår och stack till en grillfest typ tjugo minuter senare.
Ett litet Baj-baj party för Micke som nu lämnar oss.
Ush, det lät tragiskt.
Det är det också i och för sig, och han har lovat att berätta om livet utanför sen. Livet utanför simhallen. Haha.
Idag drar Helsingborgsfestivalen igång. Så nu kommer hela stan krylla av galna fjortisar indränkta i kajal och brun utan sol, och bara allmänt fulla människor. Som kanske gör ett dåligt försök i att dränka sina sorger i alkoholen, eller försöka festa till tillvaron. Vem vet, kanske dags att göra dem sällskap?
Tänkte i alla fall kila ner och kolla en stund idag. Man lär ju träffa människor man känner- även fast de kanske inte minns det imorgon, eller så har man turen och får se något bra på en av scenerna. Hörde att bland andra Mange Smith har hittat hit ner idag. Får se vad han bjuder på.
Det känns både bra och dåligt att komma hem.
Bra för att slippa ensamhetskänslan - eller okej, man kan ju fråga sig om den inte känns större här hemma förresten... Trots att det kryllar av vänner och folk runt omkring en så känner man sig ensam. Vet inte vad det är som gör det, eller jo, det vet jag nog innerst inne, men har i alla fall ingen lust att erkänna det just nu. Det är bara att blunda och hänga med. Follow the Flow.
Varför är jag så osäker, när jag egentligen vet? Varför känner jag mig orolig, när jag inte ska?
Varför tänker man överhuvudtaget på saker som man egentligen inte vill fundera på?
Jag vet ju redan! Jag behöver inte fundera mer!
Men jag gör det ändå. Piss.
Jag låter inte rädslan stoppa mig. Jag lyssnar på viljan.
Jag vill, jag vågar, jag kan.
mhm... det är bara att tuta och köra.
Det känns skönt. Nu är man med om allt igen, inte isolerad 52 mil hemmifrån.
Kom hem igår och stack till en grillfest typ tjugo minuter senare.
Ett litet Baj-baj party för Micke som nu lämnar oss.
Ush, det lät tragiskt.
Det är det också i och för sig, och han har lovat att berätta om livet utanför sen. Livet utanför simhallen. Haha.
Idag drar Helsingborgsfestivalen igång. Så nu kommer hela stan krylla av galna fjortisar indränkta i kajal och brun utan sol, och bara allmänt fulla människor. Som kanske gör ett dåligt försök i att dränka sina sorger i alkoholen, eller försöka festa till tillvaron. Vem vet, kanske dags att göra dem sällskap?
Tänkte i alla fall kila ner och kolla en stund idag. Man lär ju träffa människor man känner- även fast de kanske inte minns det imorgon, eller så har man turen och får se något bra på en av scenerna. Hörde att bland andra Mange Smith har hittat hit ner idag. Får se vad han bjuder på.
Det känns både bra och dåligt att komma hem.
Bra för att slippa ensamhetskänslan - eller okej, man kan ju fråga sig om den inte känns större här hemma förresten... Trots att det kryllar av vänner och folk runt omkring en så känner man sig ensam. Vet inte vad det är som gör det, eller jo, det vet jag nog innerst inne, men har i alla fall ingen lust att erkänna det just nu. Det är bara att blunda och hänga med. Follow the Flow.
Varför är jag så osäker, när jag egentligen vet? Varför känner jag mig orolig, när jag inte ska?
Varför tänker man överhuvudtaget på saker som man egentligen inte vill fundera på?
Jag vet ju redan! Jag behöver inte fundera mer!
Men jag gör det ändå. Piss.
Jag låter inte rädslan stoppa mig. Jag lyssnar på viljan.
Jag vill, jag vågar, jag kan.
mhm... det är bara att tuta och köra.
Kommentarer
Trackback
