Min dröm, en framtid.
Nu är det andra gången jag skriver ett riktigt långt inlägg som sen bara försvinner spårlöst. Så jäkla irriterande.
Imorse när jag vaknade snurrade mitt huvud. Alla tankar och intryck for omkring hur som helst och jag var inte mer klok imorse än vad jag varit de senaste veckorna. Jag drömmer konstiga drömmar om alla möjliga saker, sover oroligt och vaknar flera gånger. På morgonen känner jag mig som en zombie som inte har sovit på flera dagar. Vilket I-lands problem.
Jag lyssnade i alla fall på mig själv och tog sovmorgon från träningen, satte mig ner och hade liten egen-tid för att tänka på tankarna i mitt huvud. Efter X-antal minuter gav jag upp eftersom jag fortfarande inte hittat någon bra tråd att börja dra i. Jag är fortfarande lika oviss men det kanske är så det ska va?
Istället gick jag och öppnade mailen, i inboxen hittade jag ett mail från en väldigt bra vän till mig som i nuläget befinner sig i Frankrike. Såhär löd en av raderna i hennes mail: ”Jag har det så sjukt bra här att jag inte vill åka hem, men samtidigt vill jag ju inte stanna heller, knäpp känsla!” Jag tror att hennes rad beskriver mina känslor ganska bra. Antagligen ska det kännas så, och trots att det är jobbigt ibland får man försöka tänka på allt det positiva det drar med sig.
Jag tror att jag kan gå hur långt som helst, att jag kan jobba med vad jag vill och att jag kan bli precis som jag vill ha mig. Men ingenting kommer självklart gratis. Allt är tufft och man får jobba för det, vad är det annars för biggie? Vad är det för utmaning att gå i samma vanliga uppslitna fotspår som alla andra? Att tryggt bosätta sig nära familjen och fortsätta sitt liv precis som man alltid gjort? För vissa känns det självklart men inte för mig. Trots att jag är rädd och osäker, vet jag att jag innerst inne inte kommer känna mig hel eller nöjd som person om jag stannar här hela livet. Det är bara sån jag är och trots att jag vet att det kommer bli jobbigt, vet jag även att jag kommer klara det. Jag kan klara allt jag ger mig in på och självklart känns det speciellt för mig, det hade ju varit skumt om det inte gjorde det.
Jag är en ganska rädd person som skapar rädslor åt lite allt möjligt. Varför vet jag inte, men jag skulle chansa på att det vore en slags försvars mekanism mot mig själv. Självklart är jag rädd nu, men den räddslan blandas med lycka som sedan blandas med nervositet så jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den längre. Spänd av förväntan är ett bra ord som är positivt laddat, jag kanske ska använda mig av det?
Jag vet att det kommer bli jobbigt att lämna alla vänner, familjen och speciellt Andreas, men det här är bara en liiiten, liten del i mitt förhoppningsvis långa liv som kommer gå relativt fort. Jag vet att vi kan klara av det om vi bara vill och jag vet vad jag vill. Jag vet vart jag har mina vänner, jag vet vart min familj är och jag vet vem min stora kärlek är. Jag är lycklig. Det här är ett litet steg som blivit till ett stort kliv. Vi kommer klara det, det vet jag.
Om du var ett hav vore jag en våg
Om du var himmelen skulle jag ha vingar
Om du var ett regn hade jag vart hav och land
Om du var musik vore jag en sång
Om du var vidderna ville jag va vinden
Men jag skulle inte va nånting om du inte fanns
/ Sofia.
20090612
Lycka, glädje, Äntligen.
Glad student
Dagen var oförglömlig.
Studenten, ett minne för livet!!
För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten, för vi har tagit studeeeenteeeeeen!!! FY FAN VAD VI ÄR BRA!
Vilket otroligt härlig dag! Regnet piskade ner och vinden blåste kraftigt från havet och in i hela Helsingborg, men alla studenter var överlyckliga och när det kom fram någon och kramade om en och sa "Grattis! Men gud vad synd med vädret." Så ryckte man bara på axlarna..."vädret? oj ja, det regnar fortfarande haha." Det var verkligen en alldeles otrolig dag och jag kommer minnas den för alltid, alltid!!
Började med champange frulle hos Linn, sedan skulle vi egentligen gå till skolan, men eftersom vädret var som det var fick vi ringa våra snälla föräldrar som mer än gärna körde några smått överförfriskade ungdomar till Filbornaskolan för sista gången. Väl framme var det möte och lite snack i klassrummet 153 innan avslutningen i Aulan hölls med Live band och snack av rektorn. Därefter var det rundglidning lite innan det serverades lax-lunch i skolans matsal, gott var det och det var nog första gången ;). Efter lunchen drog det igång ett mini-party a la Youtube i klassrummet samtidigt som lärarna höll små fina tal och vi skrev i varandras mössor. När klockan var 14.30 samlades alla avgångsklasser vid entrén och spänningen steg. 14.45 var det vår tur att som sista klass dansa ut på scenen och sjunga (läs skrika) för alla föräldrar som snällt stod och väntade på oss under sina parraplyer. Skylthämtning och gratulationer innan hela klassen drog sig ner mot kärnan.
ca 45 minuter senare strömmade alla blöta studenter ner för trapporna och vi påbörjade våra 7 varv runt Magnus Stenbocks statyn. Därefter var det flaket som gällde och jag kan bara säga att jag var glad över att jag inte var vanlig bilist i stan den 12/6 kl 16, vojne vojne alltså haha. ca 2 timmar senare hade vi hunnit från parkeringen bakom Tivoli, bort till knutpunkten, vänt och tillbaka till café Alexandra. Snacka om långsam åkning men det var den roligaste turen i hela mitt liv. Ösregn, hög musik, traktor med flak och 30 glada studenter - kan det bli bättre?
Efter flakturen tog jag och Andreas oss vidare till Jacob Hansens Hus för fest med päronen. Jag har ingen aning om hur många som kom, men när bandet drog igång, drog sig även halva stans studenter till vår fest. Snacka om drag och en otroligt lyckad kväll! Mitt i festen blev vi dock lite avbrutna av ett väpnat rån mot en klockbutik precis bredvid Jacob Hansens. Plötsligt svämmade det av poliser och patruller runt huset och vår catering firma blev utsatt för bilstöld. När Rånarna skulle rymma med sitt gods från klockaffären var deras mopeder omkullsparkade. Då sprang de vidare och möttes av vår cateringfirmas lägligt parkerade van med motorn igång. Kockens fru hotades med pistol och skott avlossades, som tur var träffades dock ingen förrutom Hotellväggen intill Jacob Hansens. Sångaren i bandet blev hotad, men hur illa det än låter så blev allt så himla bra i slutet!
Utgång till Cardinal (inget vidare) och Tempel (kanon) slutade klockan 05.00 när allt stängde. Då sjöng fåglarna och det hade äntligen slutat regna. Nu, två dagar senare, sitter jag utomhus i ca 20 grader och strålande solsken.
Min student var trots allt den allra bästa dagen i mitt liv hitintills! Fy fasen vad kul vi hade! hela dagen sjöng man sånger och skrek av lycka. En hel dg fylld med glädje och sång. Helt underbart!
Tack alla som kom till Jacob Hansens Hus och firade tillsammans med oss! Min dag var alldels underbar och ni gjorde den bara ännu bättre! Tack för alla fina presenter, alla fina blommor och alla kort!
Bilder kommer sen när jag hunnit fixa in alla på datorn.
Upps.
Haha, jag skrev ju att jag på skoj bad till högre makter om fint väder på studenten...
Antingen finns det inga högre makter eller så hade de vax i öronen för idag när jag vaknade hade vi thunderstorm här i HBG. Yeeeey. Kul med flak och utspring nu, haha. Äh va fan. Vädret kan ingen rå över, nu jävlar ska jag ta studenten!!!!
Äntligen är det vår tur att springa runt på stan och åka flak som man sett alla andra göra i så många år! Yeeeeey!
Gran slam Studenten!
Jahapp, dan före dopparedan.
I alla fall kan man se det så.
En liten smula kaos, massa planering, fina kläder och ett riktigt gott humör är de ingredienser som behövs för en förhoppingsvis lyckad student! Shit som jag längtar! Jag känner mig som ett litet barn som satt uppe så länge som möjligt för att vänta på tomten dagen innan julafton. Vilken spänning.
Självklart kan man inte låta bli att tänka vilka otroliga omställningar det kommer bli nu.
Tekniskt sett behöver jag aldrig mer gå i skolan, (i och för sig kommer jag redan börja till hösten... men det är i Miami så det räknas inte. :) ) allt som har varit en vanlig vardag med skola, läxor och mög kommer att förändras. I 13 år har man mer eller mindre dragit sig till skolan för att sitta framför en bänk och undervisats av lärare som det ibland kunde vara så otroligt genomskinligt att de ville vara var annan stanns som helst än i just detta klassrummet med just dessa eleverna just nu.
Jag lider med dem. Jag hade aldrig velat bli lärare... jag tror inte jag hade klarat av det.
Men nu är det snart den 12 juni och jag kommer inte längre att vara ens elev. Imorgon kommer jag springa ut från Filbornaskolan med ett stort leende på läpparna och jag kommer vara så otroligt stolt över mig själv: Jag klarade det!
Jag gjorde det verkligen! Alla jävla år som varit så ohyggliga att man inte velat annat än att försvinna, alla hemska månader man bara önskat att få komma bort, alla jäkla dagar som man skulle göra vad som helst för att få tyst på läraren, alla timmar man suttit vid en gammal nött bänk och lyssnat på saker som inte alls intresserar en ens det minsta, alla minuter man bara hoppats att brandlarmet ska gå så man får en ledig stund och alla sekunder man tittat på klockan och bara önskat att visaren kunde springa lite snabbare. Alla de år, månader, dagar, timmar, minuter och sekunder kommer försvinna imorgon vid 14.00.
Trots att jag faktisk trivts bäst på Filborna av de skolor jag gått på kan jag faktiskt stå för vart enda ord i ovanstående stycke. Men trots det måste jag faktiskt erkänna att jag inte varit mycket utan skolan. Tänk vad man egentligen har lärt sig... allt från att skriva och läsa till mattematik och främmande språk. Och alla människor man träffat! Vissa kommer bli vänner för livet, medan andra faller i glömska. Aa...skolan är kanske ganska bra ändå. :)
Nu ska jag ta och lägga mig i min sköna säng med mitt krull som faster precis fixat. Jag ser ut som men 80 årig gammal dam med permanentat tantkrull just nu. Korkskruvar som är uppsatta tight mot hårbotten med nålar så jag förhoppningsvis får några fina lockar till morgondagens regniga student. Jag längtar så otroligt mycket!
Nu ska jag lägga mig och gå igenom mina år, allt från första skoldagen på Brunnsängsskolan i Södertälje, till flytten och skolombytet till Västra som kom att bli en mardröm. Till önskedrömmen Sally som visade sig vara en otroligt kass skola för att sedan välja vidare till Filborna där mina svenska skolår just nu tar slut. Känns lite absurt och skummt på samma gång men va fan haha. För veklig ska man självklart inte vara men jag kan faktiskt inte hjälpa att vara lite återblicksamm eller vad man kan kalla det. :)
Time for a new time.
And time for sleep.
26 timmar
Det är helt sjukt.
Just nu är det 26 timmar kvar tills jag står på scenen och skriker "För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten, för vi har tagit studeeenteeeeeen, FY FAN VAD VI ÄR BRA!!" Så jävla nice så det är sjukt. Men det känns awesome!
Det gäller bara att hålla tummarna för att det bli bra väder imorgon.
Eller ja, bra och bra har jag förstått att det inte kommer bli, men i alla fall inget regn! Snälla.
Så nu ber jag till de högre makterna om att vädret har uppehåll imorgon under hela dagen så alla fina och duktiga studenter kan njuta av sin dag till fullo! Please :)
Inte en dag för sent.
Kan bara inte fatta det... !
Jag klagar i alla fall inte.
Vilken skum vecka. Men jag klagar inte. :D
Först Ungern och sen ledig från skolan...fram till på nästa fredag då det är dags för studenten!
Kunde vi inte bara slutat nu lixom, nu när ändå solen skiner och det är relativt varmt? ;)
Hur som helst har jag i alla fall slagit vad med Andreas om att det kommer regna på studentdagen.
Har jag rätt och det blir regn, får han bjuda mig på middag, annars tvärt om. Haha, så vad som än händer kommer det i alla fall bli positivt i slutändan . :)
Nu ska jag sätta mig och glassa med en glass.
Tänkte att jag lika bra kan fortsätta på min otroligt onyttiga dag genom att käka lite glarre.
Tjoflöjt.
Jag är (inte) feg!
Det händer väldigt mycket med en när man är i väg på läger eller semester. Det känns som om huvudet tar paus från verkligheten och tonar bort den svart-vita vardagen ett tag och man kan mer eller mindre slappna av. (Tränings läger med 2 träningar per dag kanske inte riktigt klassas som "slappna av" rent fysiskt, dock mycket mer psykiskt.) Otroligt skönt att kunna rensa tankarna och släppa kalendern ett tag och bara va.
I och för sig myllrar det av tankar i mitt huvud just nu, allt från studenten till vad som händer i sommar, till tävlingar och till flytten. Självklart har många saker både för och nackdelar och ibland är det inte alltid så lätt att bara se det positiva, då behöver man hjälp att se det med andra ögon. Man behöver någon "utomstående" som kan peka på andra punkter i ens tankar som lyser lite extra. Det värdesätts högt. Riktigt högt!
Men nu är man tillbaka till verkligheten med mail som väntar, tider som ska passas, uppgifter som väntar på att bli klara och annat som ska fixas. Det är tur att jag har ledigt imorgon. Sova, skriva, chilla.
Tack alla för ett underbart läger. Trots att vädret inte varit det bästa har man faktiskt som sagt lärt sig en hel del, även om man inte tror det själv. Man kan alltid få positiva saker ur allting.
På tal om det ska jag sätta mig och skriva en lista på hur bra det gick för mig att flyga idag. Det var ett tips från Andreas som verkligen är hur bra som helst. Jag ska ta det på allvar och ta med den listan nästa gång jags ska resa så jag kan bevisa för mig själv att det inte finns något varligt med att flyga över huvud taget. Jag ska övervinna alla mina rädslor genom att se dem som utmaningar och om några månader kommer jag kunna säga: "Hej jag heter Sofia, och jag är inte rädd för någonting!" Jag älskar utmaningar eftersom hela grejen med dem är att man ska övervinna dem. Man ska klara av dem. Nu jäklar ska min fega sida bort!
Nu ska jag sätta stopp för rädslan :D
Home sweet home.
Åh nice! Hemma!
Efter en hel vecka i Öststaten Budapest (ja, det kändes faktiskt så) i regn och 12 grader varmt, längtade man hem lite. Efter några telefonsamtal till mappa här hemma i annars så kalla Sverige, växte hemlängtan en aning eftersom de här hemma haft 20 grader varmare än vad vi hade. Aja. Men vädret kan man inte klaga på egentligen.
När man satt där nere hade man hur mycket som helst att skriva och berätta om men nu när man varit hemma och chillat några timmar försvann all fantasi och just nu är man bara allmänt slut i pallet.
Men trots det har det varit en händelserik dag:
Upp för att träna 06.00 i Budapest
Frulle och hämtning med buss 9.00
Flyg 11.30
I Danmark 13.20 och tåg 14.00
Båt till Sverige och sen bil hem.
Så faktiskt har jag fått åka alla möjliga färdmedel idag vilket inte annars händer var dag. :)
Nepp, enough of brain-dryness.
Nu ska här importeras bilder, packas upp, äta, chilla och sova. :)
Tänkvärt!
*
För varje minut du är arg, förlorar du 60 sekunder av glädje i ditt liv.
*
Visst är det tänkvärt?
Är det verkligen värt det?
Budapest - Hungary.
Jahapp. Imorgon bär det alltså av till Ungern.
Självklart vet inte jag, med mina suveräna kartkunskaper, vart Ungern ligger...kanske borde ta och kolla upp det så man vet vart i världen man ska. Hur som helst. Samling 05.55 på Knutan för att ta tåget till Kastrup och sedan flyga till Budapest. Gosh. Just nu känner jag mig faktiskt förvånansvärt lugn. Hoppas bara att det håller i sig hela dagen imorgon också! Det hade fan varit fräckt att kunna resa utan den jäkla resfebern nån gång, ;)
Fast egentligen gäller det bara att komma ihåg allt Ardby sagt till mig, alla tips och ideér, de är suveräna. Egentligen är jag inte ens rädd för att flyga, tåga, bussa eller vad det nu kan vara, utan det är andra saker som spökar i mitt huvud, andra saker som får mig att bli osäker och rädd. Egentligen ingenting och jag mår säkert mycket bättre om jag bara lär mig slappna av, men det tar tid. Det vet man från alla tävlingar som man mer och mer vänjer sig av med nervositeten, det tar tid. Men visst, det är sååå värt det!
Yeye. Whish me luck och håll tummarna för att inte väderleksrapporten som lovar regn hela veckan stämmer ;)
Tjoflöjt!
Aa...fint ser det ju ut att vara i alla fall. ;)
Prov? Nej tack!
Idag har jag gjort mitt absolut sista prov på Filbornaskolan.
Forever!
Fy fan vad nice!
I Tvtablån - Lördag
Igår hände något verkligen ovanligt hemma hos familjen Johansson.
Storasyster Sofia satte sig framför Tvn och följde två program på raken (!!). Det händer inte varje dag.
Började med taccos framför Babben o Co tills jag fick ett telefonsamtal: "Sofia, slå på ettan. Ses imorgon". Sagt och gjort. "Blåsor, svett och tårar" tror jag dokumentären hette som handlade om Kinesiska barn som tränade gymnastik. Behöver jag säga att det var hemskt? Grymma övningar och coacher som använde sina gymnaster som redskap. När barnen grät och skrek fick de ännu svårare övningar eller kvarsittning med extra träning. Helt sjukt.
Allt var en tävling och vann de inte fick de straff. Hel dagarsträning med en skål ris och sömn i något som såg ut so bananlådor i ett litet trångt grupprum.
Är det det här som händer med barnen på andra sidan jordklotet när vi hemma i Sverige sitter och sjunger Moraträsk eller kollar på Björnesmagasin på Tv. Helt sjukt.
När dokumentären var slut fortsatte en direktsänd show på ettan: "The 90's - ett försvarstal" av Henrik Schyffert.
Tidigare har man sett honom i Parlamentet men sikken kille! Det är en sån snubbe man vill träffa innan man dör. Bakom hans komikerfasad finns en djup kille med enorma kunskaper. Hans 1,5 timma långa show handlade om komiker och om hans liv. Han mixade hemska händelser från sin barndom med skratt och skämt. Han gick in på djupen i människors sätt att se på saker och gav förklaringar till varför man agerade som man gjorde. En kort sagt kanon show med riktigt bra information. När han väl tackade för sig och alla började applådera, fick han tårar i ögonen som han försökte blinka bort. Man hade bara velat gå fram och krama honom och säga "fan va starkt jobbat!"
Han avslutade med att säga att vara vuxen innebär att "Man kan göra ett val och sen stå för konsekvenserna".
Han är bra, Schyffert. Mycket bättre än jag trodde och han har verkligen fötterna på jorden! Ett riktigt proffs.
Flightplane, no frightplane!
Yeey, Carro hade också lyssnat på Trolle när hon var liten. Det gjorde mig lite varm i hjärtat att höra att det inte bara är jag som vuxit upp med Trolle ;)
På tal om inget alls måste jag berätta att jag är just nu inne i en period då jag drömmer riktigt mycket, allt från korta skumma drömmar till långa jobbiga drömmar utan sammanhang. För det mesta handlar det om att jag på något sätt ska flyga, sitter i ett plan eller ska landa i ett flygplan. Läskigt. Undra om det är mitt undermedvetna som vill få mig att komma över min flygrädsla genom drömmar (haha) eller om jag helt enkelt har massor med flygplan i tankarna just nu.
Faktiskt kan det vara båda två eftersom jag faktiskt sakta men säkert börjar inse att det inte alls är farligt att flyga plus att jag just nu har tre (eller ja sex blir det ju tur och retur) flygplansturer på hjärnan. Men det klarar jag lätt. Hoppas jag i alla fall ;) Egentligen är det ju bara uppgången som är värst, och såklart gör jag det till mycket värre än vad det är. Dumt gjort, det får jag ändra på.
Ingen som har några små råd eller tips till flygrädsla?
Det är ju lika bra att ladda upp med tips så blir man ännu säkrare när man väl ska upp i luften.
Jag kan flyga, jag är inte rädd... ;) Snart kommer det att vara sant. Jag är inte flygrädd.
På tal om inget alls måste jag berätta att jag är just nu inne i en period då jag drömmer riktigt mycket, allt från korta skumma drömmar till långa jobbiga drömmar utan sammanhang. För det mesta handlar det om att jag på något sätt ska flyga, sitter i ett plan eller ska landa i ett flygplan. Läskigt. Undra om det är mitt undermedvetna som vill få mig att komma över min flygrädsla genom drömmar (haha) eller om jag helt enkelt har massor med flygplan i tankarna just nu.
Faktiskt kan det vara båda två eftersom jag faktiskt sakta men säkert börjar inse att det inte alls är farligt att flyga plus att jag just nu har tre (eller ja sex blir det ju tur och retur) flygplansturer på hjärnan. Men det klarar jag lätt. Hoppas jag i alla fall ;) Egentligen är det ju bara uppgången som är värst, och såklart gör jag det till mycket värre än vad det är. Dumt gjort, det får jag ändra på.
Ingen som har några små råd eller tips till flygrädsla?
Det är ju lika bra att ladda upp med tips så blir man ännu säkrare när man väl ska upp i luften.
Jag kan flyga, jag är inte rädd... ;) Snart kommer det att vara sant. Jag är inte flygrädd.
Oh, this counts...
Okej, jag måste nog erkänna att det antagligen bara var jag som verkligen tyckte att det var superfräckt att jag hittade Trolle på Youtube. ;)
Idag har jag:
- 6 dagar kvar i skolan
- 7 dagar kvar till tränings lägret i Ungern
- 24 dagar kvar till studenten
- 85 dagar kvar till min flytt tvärs över Atlanten
Snacka om att tiden kommer gå fort fram. Jiiises.
Mailboxen samlas med tips och ideer inför flytten från personer som redan tagit steget och flyttat in i doormsen på Campus UM. Spänning.
Bruse
Spola fram till 5.57 så kommer den låt jag haft på hjärnan så länge nu. :)
Trollena Bruse - Älskade lilla Trolle. :)
Vintage. ;)
Jag har haft en liten truddelutt av en gammal, gammal låt i huvudet under två dagar nu så idag tänkte jag kolla upp om jag hittade låten på Youtube. Jag sökte på "bandet" som kantrade hela min uppväxt med kasettband, klistermärken, gummimärken och böcker och jag hittade otroligt nog det!
Helt sjukt att jag fortfarande kan låtarna jag trycker upp på youtube eftersom det var ca 15 år sedan jag hörde se sist! Så jäkla ballt!
Yes, här kommer några smakprov av härliga Trolles Trafikskola som ständigt var på i såväl bil som i min egen kassettspelare hemma i rummet på Ängslyckan.
Haha!! Så underbart att höra det nu efter så många år!
Har man dåligt självförtroende ska man lyssna på denna, haha, Trolle är ju verkligen självgod. :)
/div>
/div>
Denna kan jag verkligen rekommendera att lyssna på bara för att den är så sjukt kul. Eller ja, sjukt kul kanske är att ta i, men liiite roligt är det allt. :)
Visst är ljudeffekterna härliga? :D
Egentligen ingenting
Wopa, Facebookare för hela slanten har jag blivit.
Eller ja, lite i alla fall. Känns bra nu när man kan hålla kontakt med folk från andra sidan jorden. Very funny.
Nyss kom Maria förbi och hade med sig två av mina bästa vänner: Ben och Jerry.
Riktigt gott och trevligt tillsammans med snack och annat skoj.
Vad är det egentligen som gör den glassen så himlarns god?
Idag hade jag förresten ett av mina tre sista prov samtidigt som jag sköt upp pluggningen till Naturkunskapen ännu en dag. Inte bra att göra så för länge. Imorgon får jag bokstavligen ta mig i kragen.
En sak till måste jag nämna innan sovtajm:
Fick chockbehandling av morsan igår för mina inflammerade armar och snacka om att det hjälpte.
Ska ta på mig hundögonen och se om hon inte har somnat så jag kanske kan få hjälp idag igen. :)
Night.
